Till stjärnorna genom svårigheter

Jag blir så arg på människor som ska misstro och komma med negaiva kommentarer.
Är det pga avundsjuka i vissa fall? Jag bli så fundersam.
Varför inte glädjas och peppa människor i sin omgivning?
Varför inte uppmuntra folk till att förverkliga sina drömmar?
Varför såra och få människan att känna sig mindre?

Jag kan tala för egen erfarenhet, vad folk än säger så VET jag att det va ingen som trodde på mig,
det här med skolan. Jag vet att folk bara väntade på att jag skulle skita i å gå dit.
Så dom fick lägga den där kommentaren "Vad va det jag sa?" Men Tji fick ni!
Men när man har nått botten, så vänder det, då blir det för varje människa som är negativ och misstror en, så bli man lite starkare för varje gång. Och idag VET jag att en dag, då kommer jag ha pluggat mina år.
Jag kommer stå där med min utbildning OCH jobb. Då kan jag stå där och sprätta alla jävlar på näsan.
Och den dagen, hoppas jag att ni skäms!  

Samma sak med Johan, han har nu ett projekt nu som han verkligen brinner för.
Men det tragiska är att det är bara JAG som verkligen tror på han, jag tror och stöttar han till 500%
och det jag kan hjälpa han med, det kommer jag hjälpa han med.
Precis som han hjälper mig. Och för varje negativ kommentar och för varje människa som misstror honom,
så tror jag lite mer på han för varje gång. Jag vet att det kommer vända för han med,
jag vet att han kommer hitta styrkan i allt negativt.

Och jag vet att tillsammans klarar vi ALLT, det är du och jag mot världen, Älskling!
Till stjärnorna genom svårigheter!
En dag står vi båda där och sprätter alla på näsan, hur lång och krokig vägen än kommer vara dit.
Dit kommer vi! Det vet jag... 
 


Kommentarer
Postat av: linda syster!

Åhhh vad jag älskar er!!! ni är sååå duktigt å starka! puss!

2011-02-02 @ 09:12:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0