Ensam

Vissa dagar är värre än andra, idag är det värre.
Jag saknar Johan nå så kopriöst mycket så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag har så ont i magen, och saknaden gör ont i hela kroppen.
Det är så jäkla tomt utan Älskling!
Jag är ju van att träffa och prata med han varje dag, men nu då.
Inget!

På tisdag är det 4 veckor. Herregud han har varit borta 4 veckor.
Och på 4 veckor, har vi haft ett samtal.
Ett samtal på 15 minuter.

Jag känner mig så himla ensam o ledsen.
Samtidigt tänker jag på hur Johan mår,
och hur han har det.
Jag kan ju endå prata av mig och försöka sysselsätta mig med nåt.
Men han kan ju inte det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0