Toppen

Idag har jag fixat det mesta som jag skulle göra.
Humöret va på topp efter det.
Jag tog t.om bort min bittra lapp i trappen till grannarna ovanför.
(Dom hade fest i helgen, och det va en massa fimpar/aska/brännhål på min balkong)
Men det va en sak kvar, det va J.
Orkar inte ha det så här längre nu, saknar honom så fruktansvärt mycket.
Och jag tror på honom. Jag väljer att tro på det han säger.
Men väldigt oväntat så fick jag fötterna undan slagna.
Jag ville inte ta det över telefon, utan tyckte att vi kunde träffas.
och som vanligt börjar han hetsa och dra egna slutsatser om vad jag ska säga.
Jag är såå himla nära att skita i allt nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0