Jag börjar tröttna lite på det här med J nu.
Han dansar hela tiden efter exets pipa, det hon säger ska han göra. och han gör det.
Jag förstår ju att han vill träffa sin dotter, men jag förstår inte varför han ska vara där hemma när han har henne,
det är väl ändå inte exet han ska umgås med? Och när han har dottern över natten, så sover han där hemma och påstår att exet sover inte där då.
Han har ju faktiskt flyttat därifrån. han bor inte där längre.

Jag trodde även att det skulle bli slut på smygandet, tisslande och tasslande när han flyttade, men neej!
För att exet har sagt till J, att HON vill inte att han träffar mig. Så han säger att han inte träffar mig till henne, till mig säger han att hon har ju inget med det att göra och att snart så få hon gilla läget bara. men att han ska vänta tills det har lugnat ner sig, för han är rädd att han inte ska få träffa dottern. men herregud, det kan ta 1 vecka, 1 månad, 1 år eller längre. och jag orkar inte ha det så här mycket längre, För sånt här behöver inte jag ta. Jag vet tyvärr vad hon går igenom just nu, och för mig tog det 1 år att komma över ilskan och hatet, och inte föräns då kunde jag och Jonas ha en normal konversation utan att klistra på en falskhet i ansiktet. 

Jag har ingen lust att vänta 1 år på att HON ska lugna ner sig, för att jag och J ska kunna umgås normalt.
Nu träffas jag och J på kvällarna och oftast sover han här, sen tidigt upp på morgon till jobbet. så i vaken tid träffas vi inte mycket. Det har väl hänt några gånger att vi har träffats på dagarna.
men samtidigt kan det vara skönt vissa dagar, annars brukar ju risken vara att det blir för intensivt och man lessnar på varandra. men nån måtta får det väl vara.
Han påpekar hela tiden hur mycket han tycker om mig och han pratar om våran framtid om hur vi ska ha det osv osv...
och visst är det väl kul att fantisera ihop en framtid om hur det kommer vara och se ut för oss. men i våran framtid räknar inte jag med hans ex, visst hon kommer alltid finnas där, hon är ju mamma till hans barn. men mer än så behöver det inte vara. Jag tror ju inte att han skulle tycka att det va så kul om Jonas sprang här var och varannan dag och sov över här.

Exet hans har ju en dotter på 13 år, som han dalltar för också. Herregud, jag förstår om dom hade varit tillsammans i 10 år och hon hade sett J som sin pappa, men dom har ju faktiskt bara varit tillsammans i 3 år. Och flickan har ju faktiskt en pappa. Så jag förstår inte varför J åker hem dit för att umgås med flickan och dallta med henne, för att exet säger att flickan har det så jobbigt för att han har flyttat och sånt. och visst kan jag väl förstå om hon gör det, men samtidigt så är hon så pass gammal. och som det har låtit på J förut, så har ju han och flickan inte kommit överrens.
Så jag tror det, att det är exet som ligger bakom det, att hon hittar på en massa saker för att han ska få dåligt samvete och komma dit.
För som J har berättat, så gick ju hela deras förhållande ut på att exet gav J dåligt samvete för allt.
För sjutton gubbar, det är SLUT mellan dom. Det är väl bara att inse hur verkligen är, just nu!
Förr eller senare så kommer hon ändå få veta/förstå att han inte har slutat träffa mig, och då kommer det bli värre bara.
Men han är ju så puckad, så han fattar ju inget!!

Och det är väl inte meningen att jag ska sitta hemma och vänta på att han ska höra av sig,
att jag alltid ska vara tillgänglig när han vill och kan träffas. allt ska ske på hans villkor!
Jag är så gudomligt less så hälften vore nog! Men visst han är super gullig, snäll och helt underbar, när vi väl träffas. och vi har så himla roligt tillsammans.
Men nu börjar mina känslor svalna för honom, lite mer för varje dag.
Så ändrar inte han på sig snart, då kommer mina känslor för honom försvinna helt.
Och då har vi ingen framtid tillsammans...