Det här kommer nog bli ett långt inlägg känner jag,
men det är ju valfritt att läsa. Jag måste få ur mig allt iaf.

Tindra har blivit likadan som när hon hade sitt värsta trots.
Och detta kan vi tacka mormor för!
Eftersom Tindra hela tiden använder "Mormor säger att jag bestämmer",
 "Jag får för mormor", "Du bestämmer inte, det gör jag och mormor"
och "Jag lyssnar inte på dig"

Igår va vi på Willys en snabbis skulle köpa hårfärg och lite små plock.
Det gick förvånadsvärt bra igenom hela affären, trodde verkligen att hon hade lyssnat på mig då jag sa det vi skulle handla och inget utöver det. Eftersom att jag är van att hon inte tigger eller tjatar om grejer så glömde jag bort dagens händelser rätt så fort.
Men när vi kom fram till kassan fick jag äta upp mina tankar om att det hade gått bra.

Hon fick för sig att hon skulle ha en glass, men jag sa ifrån eftersom vi skulle äta efter vi hade varit på Willys,
och eftersom vi bråkade om frukosten då det slutade med att hon knappt åt, så ville jag att hon skulle få i sig nåt riktigt. Men hon godtog givetvist inte ett Nej, denna gång.
Så medans jag stog i kön stog trollet en bit längre bort för att jag inte skulle ta glassen.
Jag funderade fram o tillbaka om jag skulle bespara oss en scen och massa tjaffs och ge henne glassen.

När jag hade lagt upp sakerna på bandet bestämde jag mig för att ta av henne glassen.
Jag fick praktiskt taget bända glassen ur händerna på henne samtidigt som hon skrek,
"JAAAAG FÅR EN GLASS FÖR MORMOR!!!" Ja men mormor är inte här fick hon som svar.
Varpå hon slänger ner sig på golvet och blir liggandes och skrikandes.
Det va jätte mycket folk inne på willys, så jag riktigt kände hur blickarna genomborrade mig.
Och jag vet ju själv hur man tänker när ett barn håller på så där, det där använder man som skräck exempel och man hoppas att sitt barn aldrig blir så.

Jag fick upp henne från golvet tillslut och bar henne, men när jag kom fram till kassan va jag tvungen att sätta ner henne. För den dumma jävla kassörskan skulle absolut se mitt leg när jag köpte cigg.
Så jag fick släppa ner huliganen varpå hon givetvist skulle in i affären igen.
Jag fick göra allt för att stoppa och hålla henne kvar samtidigt som jag skulle gräva fram mitt leg och betala.
Vilket kaos! Fick iaf fram legget tillslut och kastade fram det till kassörskan och sen betalade.

Hade det varit som förut, hade hon fått den där obetydliga glassen.
Men nu är det stopp, tvärstopp, tills att hon inser att det mormor säger är bara trams.
Så nu kommer det bli hårda tag, det jag säger så kommer det bli,
bara för att hon ska inse att det är jag som är hennes mamma och det är faktiskt jag som bestämmer.
Jag blir så jävla arg, de senaste halvåret- året har det varit att säger jag ifrån så har hon godtagit det utan tjaffs,
och ibland har hon fått ibland inte, ibland har vi kompromissat om vissa saker.
Och då har det inte bara handlat om saker hon vill ha, utan vardagssaker också.

Men iaf när jag väl hade lyckats packa ner allt i påsen, så fick hon syn på tuggummi och leksaksautomaterna.
Då va det kört igen, hon sprang fram till dom och röck och skrek att hon skulle ha
för det är minsann hon som bestämmer och hon får för mormor.
Jag tog henne och bar ut henne utan att säga ett ljud, jag orkade inte tjaffsa mer.

Det värsta va att jag skulle in på City gross och köpa sköljmedel,
Tindra fick syn på en keps hon ville ha.. Då va det kört!
Vad hade vi med oss ut från affären då? två sköljmedel...
Behöver jag säga att det va i stort sett samma procedur som på Willys?

Imorse va det givetvist bråk igen, hon vägrade ta av sig pyjamasen,
hon vägrade klä på sig. Jag bad henne snällt att klä på sig kläderna,
så gick jag och borstade tänderna. Då kom hon och gav mig order, med en fruktansvärt nonchalant och bestämmande ton,
att jag skulle minsann slå på tv'n och barnkanalen för det va hon som bestämde säger mormor,
och annars skulle hon inte klä på sig. Där satt jag mig på tvären!

Pratade med Jonas igår också, och tydligen så är Tindra likadan hemma hos honom
och använder samma argumet om att "Mormor säger att jag bestämmer!"

Det känns som att jag vill kliva ur kroppen och ta semester ifrån livet.
Just nu är det så mycket och det känns som att jag pressas till jordens mitt.

Det är för mycket runt omkring nu, det är jobb, pengar, mitt pluggande (som jag inte ens har kommit igång med), det är Han och andra människor, andra grejer som jag varken vill eller orkar skriva om.
Det är bara för mycker nu! Jag orkar varken med mig själv eller andra nu.
Jag är så äckligt fet och vill bara hyvla bort fläsket.
Och på allt detta ska jag få "ordning" på en odräglig unge.

Allt snurrar i huvudet och jag kan verkligen inte sova på nätterna!
Det kryper i kroppen på mig om allt som är!
Jag får en sån ångest och känner mig så pressad!