Låtsas kompisar!
Det är Bertil och Karlsson pyssling, den senare är förövrigt en tjej.
Bertil har hon haft jätte länge, men det är inte föräns för några veckor sen jag verkligen kom på att det är en låtsaskompis. Hon har länge sagt att Bertil bor vid berget och karlsson pyssling bor i skogen.
Hon brukar föra helt normala konversationer med dom, mest med Bertil.
(Som tex dagarna efter hon hade fyllt år satt hon och hade en livlig konversation om när den andre fyllde år, och att Tindra nyss hade fyllt.)
Men Karlsson pyssling har kommit lite mer nu. Jag har länge känt en gnutta av dåligt samvete, för oftast barn som har en låtsaskompis känner sig ensam. Så då kan jag känna att det på nåt sätt är mitt fel att hon kanske inte har ett syskon i ungefär samma ålder. Eller att jag kanske inte räcker till. Men det ska jag ju givetvist inte känna.
Men jag kan inte låta bli att bli lite ledsen endå..
Nu när jag tänker efter hade hon en kompis som hette Lill Johan ett tag, och undra om det inte va han som bodde vid berget. Men han finns inte längre. Han fanns mest under en period när det va slut mellan mig och Johan. så undra om det kan ha varit nån koppling till det.
Jag har inte vågat frågat så mycket, för jag vill inte veta så mycket.
För barn "ser" ju endå mer än vad vi vuxna gör, och jag är verkligen livrädd för övernaturliga saker.
Så jag har inte lagt mig i så mycket, tills för en halv timme sen kanske. Jag frågade vad hennes kompisar hette, och då fick jag ju svaret Bertil och Karlsson pyssling. Jag frågade vart dom bodde, jag fick ett svar som jag verkligen INTE vill höra.
Tindra - Bertil bor under min säng.
Jag- Vaaa säger du? Bor inte han i skogen eller nåt?
Tindra- Nää.. under min säng.
Jag- Men du har sagt att han bor nån annanstans..!
Tindra- Ja men han sover under min säng.
Jag- Neeeej, han bor i skogen!!
Hennes "grej" har inte brytt mig särskilt mycket föräns NU!
Jag kommer inte våga sova inatt, jag kommer inte våga leva längre!
Och givetvist är Johan i Sollefteå och jobbar, så är det nån som känner för att komma o sova hos mig så VÄLKOMMEN säger jag! Jag är verkligen livrädd nu!
Jag är så rädd så snart kommer jag börja gråta!
Man vet ju faktiskt inte om det är fantasi eller om dom verkligen ser någon som vi inte kan se, men du ska ju inte vara rädd om de inte blir för mkt för henne eller att du märker av saker oxå...
jag är oxå rätt rädd för sånt där även om jag varit med om saker... men igentligen är det ju inget och vara rädd för:) kan ju vara obehagligt men du får ju vänta och se om dom försvinner efter ett tag eller att de blir mer.. Kraam
Jag tror att det är "spöken" som barnen ser när dom har låtsats kompisar. Det säjs ju att barn har lätt för att se det övernaturliga. Om det nu är så att hon gör det så är det ju någon som är snäll, och någon som hon inte är rädd för. Det är ju ingen som vill er illa.
MEja har också en låtsas kompis. Den heter Maja :) Jag höll på att blogga om det igår :) Men ändrade mig av samma anledning som dig :) Att kanske bli anklaga osv osv.
Men jag har hört att barn som utveckat en eller flera låtsaskompisar, är smart! För dom kan föra en konversation OCH se en "sak" som inte vi andra kan se.. Tänk själv, vilken otrolig fantasi man måste ha för det :)
Åååh fyfan vad läskigt! Jag är också så otroligt rädd för spöken och skit. Jag tror att det spökar hela tiden, så fort något konstigt händer så tror jag att det är ett spöke. Klarar nästan inte ens av att vara ensam hemma, då blir jag så nervös. Vänder mig om säkert 200 gånger när jag t.ex står och diskar, duschar, lagar mat osv. Känns så äckligt. Men nu ska vi flytta, så jag får hoppas att det känns bättre då! För här bor det garanterat någon som vi inte kan se. Men det har hänt så mycket mysko grejer här alltså... Skriv gärna mer om detta om det utvecklar sig :P Det är spännande att läsa om!
