Panik
Framåt kvällen när det börjar bli tid för att lägga mig, så får jag en sån panik i kroppen.
Jag vet att jag kommer vakna upp och saknaden kommer göra ont ännu en dag till,
ännu en dag ska jag få känna allt skit. Ännu en dag utan min Älskling.
Som jag saknar att krypa upp i hans famn i sängen och somna med hans arm runt mig, och få känna tryggheten han ger mig. För Johan ger mig en sån enorm trygghet och så mycket kärlek.
Jag har fått höra ifrån så många att det verkligen märks hur mycket jag o Johan älskar varandra.
Och jag kan säga det, att jag älskar Johan gränslöst.
Jag älskar han av hela mitt hjärta och hela min själ!
Och allt som vi har gått igenom genom snart 3 år,
så vet jag att detta klarar vi. Vi har blivit två starka människor tillsammans,
tillsammans klarar vi allt.
Nu är det jävligt jobbigt, och trots alla underbara människor runt mig,
så känner jag mig så ensam. Men det blir bättre, en dag kommer vi kunna ha telefonkontakt,
jag kommer kunna hälsa på han. Och jag vet att han kommer ge mig den styrkan jag behöver.
Tills dess, måste jag vara stark. Jag måste vara stark för Tindra, för mig själv och för Johan.
Nu ska jag krypa ner med min solstråle,
det är för Tindras skulle jag kliver upp på morgon,
det är för Tindras skulle jag inte lägger mig platt.
Jag måste kämpa, hur svårt och jobbigt det än är,
så måste jag kämpa!
Alla underbara människor som finns för mig nu,
och alla fina ord och peppningar jag får,
ger mig styrka!
Jag vet att jag kommer vakna upp och saknaden kommer göra ont ännu en dag till,
ännu en dag ska jag få känna allt skit. Ännu en dag utan min Älskling.
Som jag saknar att krypa upp i hans famn i sängen och somna med hans arm runt mig, och få känna tryggheten han ger mig. För Johan ger mig en sån enorm trygghet och så mycket kärlek.
Jag har fått höra ifrån så många att det verkligen märks hur mycket jag o Johan älskar varandra.
Och jag kan säga det, att jag älskar Johan gränslöst.
Jag älskar han av hela mitt hjärta och hela min själ!
Och allt som vi har gått igenom genom snart 3 år,
så vet jag att detta klarar vi. Vi har blivit två starka människor tillsammans,
tillsammans klarar vi allt.
Nu är det jävligt jobbigt, och trots alla underbara människor runt mig,
så känner jag mig så ensam. Men det blir bättre, en dag kommer vi kunna ha telefonkontakt,
jag kommer kunna hälsa på han. Och jag vet att han kommer ge mig den styrkan jag behöver.
Tills dess, måste jag vara stark. Jag måste vara stark för Tindra, för mig själv och för Johan.
Nu ska jag krypa ner med min solstråle,
det är för Tindras skulle jag kliver upp på morgon,
det är för Tindras skulle jag inte lägger mig platt.
Jag måste kämpa, hur svårt och jobbigt det än är,
så måste jag kämpa!
Alla underbara människor som finns för mig nu,
och alla fina ord och peppningar jag får,
ger mig styrka!
Kommentarer
Trackback
