Stjärtbenen
Herregud vad jag saknar min Älskling!
Jag saknar han så det värker i kroppen, jag skulle göra allt för att få ha hans armar runt mig.
Jag saknar han så mycket så jag knappt kan andas, jag vet inte vart jag ska ta vägen snart.
Och ovissheten om hur länge han blir borta, det tär på mig.
Men för att ine bli alltför galen, så försöker jag ta dagarna som dom kommer, och försöker att inte tänka så långt fram.
De flesta säger att jag är så stark osv, men vad ska jag göra?
Jag kan inte göra nåt. Jag kan inte påverka nåt.
Jag försöker verkligen att vara så stark jag kan,
men så kommer det svackor när jag är så himla ledsen.
Tårarna slutar inte att trilla...
Förövrigt måste jag vara den yraste människan,
jag måste ha somnat till på soffan i morse.
Vaknade vid 12. Trodde att det va måndag, så jag skickade iväg ett mess till en om att jag måste ha somnat igår osv. Gick till sovrummet, och sängen va bäddad. Tyckte det va skit mysko.
Efter ett tag tittade jag på tlf och insåg att det är ju faktiskt söndag.
Haha.. Skickligt!
Men även att jag hittade katten och ungarna på väg in bakom soffan.
Fattar inte hur dom kom dit, dom står ju i köket också.
Det är ju en hög kant in till deras "bo" och dom kan ju knappt gå.
Snacka om förvirrat! Yrvaken och trodde det va måndag och att katterna va borta.
Kaos i huvudet va bara förnamnet!
Jag kan knappt sitta, jag har så ont i stjärtbenen.
Satt på nån jävla stock på stranden i fredags, det gillade inte min stjärt.
Igår med för den delen, då vi även då drack vin där =)
Så igår åbäkade jag mig riktigt, frustade och pustade när jag skulle sitta eller resa på mig,
kände mig som en 90- åring.
Har fortfarande ont :p haha
Jag saknar han så det värker i kroppen, jag skulle göra allt för att få ha hans armar runt mig.
Jag saknar han så mycket så jag knappt kan andas, jag vet inte vart jag ska ta vägen snart.
Och ovissheten om hur länge han blir borta, det tär på mig.
Men för att ine bli alltför galen, så försöker jag ta dagarna som dom kommer, och försöker att inte tänka så långt fram.
De flesta säger att jag är så stark osv, men vad ska jag göra?
Jag kan inte göra nåt. Jag kan inte påverka nåt.
Jag försöker verkligen att vara så stark jag kan,
men så kommer det svackor när jag är så himla ledsen.
Tårarna slutar inte att trilla...
Förövrigt måste jag vara den yraste människan,
jag måste ha somnat till på soffan i morse.
Vaknade vid 12. Trodde att det va måndag, så jag skickade iväg ett mess till en om att jag måste ha somnat igår osv. Gick till sovrummet, och sängen va bäddad. Tyckte det va skit mysko.
Efter ett tag tittade jag på tlf och insåg att det är ju faktiskt söndag.
Haha.. Skickligt!
Men även att jag hittade katten och ungarna på väg in bakom soffan.
Fattar inte hur dom kom dit, dom står ju i köket också.
Det är ju en hög kant in till deras "bo" och dom kan ju knappt gå.
Snacka om förvirrat! Yrvaken och trodde det va måndag och att katterna va borta.
Kaos i huvudet va bara förnamnet!
Jag kan knappt sitta, jag har så ont i stjärtbenen.
Satt på nån jävla stock på stranden i fredags, det gillade inte min stjärt.
Igår med för den delen, då vi även då drack vin där =)
Så igår åbäkade jag mig riktigt, frustade och pustade när jag skulle sitta eller resa på mig,
kände mig som en 90- åring.
Har fortfarande ont :p haha
Kommentarer
Trackback
